Livsstil och hälsa - vad kan jag göra själv?

Hittade en mycket bra länk till en artikel av Professor Stig Bengmark med namnet Livsstil och hälsa - vad kan jag göra själv? Lägger ut länken här så kan ni gå in och läsa själva.
http://bengtingerstam.wordpress.com/tag/halsa-2/

Ljus och kärlek!  /Ulrica

Äggs hållbarhet

Läste igår om ägg och hur länge de kan sparas innan de blir dåliga. När man köper ägg är utgångsdatumet en månad efter värpdagen. Om man har äggen i kylskåpstemperatur och dessutom vänder ägget så den spetsiga sidan är neråt, ska man kunna använda dem i 2-3 månader efter värpdag. Min pappa hade även sett något program på tv:n där man testat att äta ägg som var 6 månader gamla och det hade inte varit något fel på dem heller. De hade även sagt att äggen kunde förvaras i rumstemperatur. Det senare är jag själv lite tveksam till, i alla fall inte i 6 månader, då tror jag inte att de är så ätbara längre. Ägg verkar ha en lång hållbarhet och dessutom innehåller de mycket av de näringsämnen som vår fysiska kropp behöver.

Längtar till den dag jag kan ha egna höns och kunna gå ut och hämta dagsfärska ägg. Det viktigaste med att ha egna höns är att veta att de hönsen mår bra och lever ett liv som är det bästa som en höna kan ha. Att kunna ge hönsen bra mat utan gifter och därmed få ägg med positiva energier och bra näringsinnehåll som kommer min kropp tillgodo på allra bästa sätt.

Ägg kommer jag nog att fortsätta äta, för ett ägg om dagen kan ge en så mycket av näringsinnehållet man behöver och som inte finns i vegetarisk/vegan kost. Jag har ingen lust att börja stoppa i mig en massa tillverkade tabletter för att tillgodose min kropps behov. Då är det bättre att äta ett ägg om dagen, då man vet att äggen producerats av något som mår bra och äter bra mat.

Naturlighet och enkelhet är de bästa ledord man kan ha när det gäller vilken mat man ska äta. Ju mer processat och komplicerad (bl a genom att blanda för mycket olika saker att äta vid en och samma måltid) mat är, desto svårare blir det för våra kroppar att ta hand om det och omvandla det. Vi behöver äta lite mat vid flera tillfällen, äta det som naturligt skapat av vår natur och som enkelt kan tas upp av våra kroppar.

Ljus och kärlek! /Ulrica

Dagens bak; Tekakor

Att baka sitt eget bröd är så enkelt. Dessutom så innehåller de inga onödiga tillsatser som kan vara skadligt för ens hälsa. Det är ibland skrämmande när man plockar upp ett brödpaket på affären och läser innehållsförteckningen, usch vilka ämnen som de använder sig av för smak och bevaring.
Tekakor bakar jag främst för att sonen vill ha de som hamburgerbröd. Idag provade jag på att byta ut en del av vetemjölet mot rågsikt och grahamsmjöl, för att få ett lite grövre bröd som han kan stå sig längre på. Jag har ändrat och mixtrat lite med grundrecepet och till slut fått ett bröd som är luftigt och gott och som inte blir så torrt fort, som många tekakor kan bli.

Till tekakor på vetemjöl använder jag 50 gr jäst (blå) 5 dl havremjölk alt vanlig mellanmjölk, 100 gr mjölkfritt smör alt vanligt smör, salt (½ tsk), socker (½ tsk för jäsningens skull), 1 ägg, rapsolja på en höft (ca ½-1 dl), ca 13 dl vetemjöl.
Mängden vete är så svårt att skriva hur mycket det skall vara, då det skiljer så mycket på de olika märkena man köper. Efter att ha bakat många vetedegar så lär man sig hur konsistensen skall vara, den ska vara klibbig men ändå inte fastna på fingrarna när man känner på den. Det är bara att baka på och träna fram känslan för hur en bra deg skall vara. Jäs degen en halvtimme. Sedan delar jag upp degen i bitar som väger ca 80-85 gr st och det brukar bli 18-20 st tekakor. Kavlar ut till runda kakor som jag lägger upp på plåt och naggar med gaffel. Jäs sedan 1 timme.
Till de grövre tekakorna idag använde jag 1 dl rågsikt och 1 dl gramhamsmjöl och minskade ner på vetemjölet, tror att det blev ca 9 dl vete, åter igen så känner jag mig fram tills jag är nöjd med konsistensen.
Grädda tekakorna i 225 graders värme i ca 6-7 minuter. Även här varierar tiden beroende på hur gräddade man vill ha dem samt vilken ugn man har.

Det är bara att pröva sig fram, "trial and error-metoden", det är så man lär sig baka. Roligt är det och gott är det. Dessutom vet man vad det som man äter innehåller och inte en massa onödigt bara för att det ska hålla länge. Glöm inte att köpa ekologiskt produkter till baket, så att maten blir så giftfri som möjligt och så du stödjer och uppmuntrar odling som är bra för vår natur och planet.
Jag fryser ner mina tekakor direkt efter att de svalnat och tar fram ur frysen när jag behöver dem. Då har man tekakor som är som nybakta efter man tinat dem, ev värmt på dem.

Min önskan just nu är att hitta mjöl som inte är förädlat och förändrat som det mjöl vi köper i affärerna idag, utan hitta någon som producerar mjöl av den gamla sorten på ett sätt som bevarar dess struktur och näringsinnehåll. Om du vet av någon vore jag så tacksam om du kunde tipsa mig om den producenten. Att köpa ekologiskt mjöl är mycket bättre än det som inte är ekologiskt ur giftsynpunkt men det mjölet är ändå förädlat och förändrat. Drömmen är att kunna hitta gammaldags sädkorn att själv så och skörda och göra sitt eget mjöl. Förhoppningsvis kommer den möjligheten till mig i framtiden.

Lycka till!

Ljus och kärlek!   /Ulrica

Underbar hemkokad lingonsylt

Har precis kokat lite lingonsylt. Receptet som jag har säger 500 gr lingon, 5-6 msk socker och en skvätt vatten. Jag försöker undvika så mycket socker som möjligt för att inte förstöra maten och oss som ska äta den. Jag använde denna gång 700 gr lingon och 4 msk socker, en sylt som blev sur/besk men så god med en övergripande lingonsmak och inte bara en massa smak av socker. Jag kokar sylten sakta i ca 15 minuter och rör om någon gång ibland.Min mamma säger att en del av bären gärna får vara lite vit/rosa för då blir sylten lite mer åt gelehållet och sylten får en fastare konsistens. De lite mer omogna bären har mycket mera pektin i sig som skapar denna konsistens. Till övrig sylt brukar man använda syltsocker, som innehåller tillsatt pektin, just för att få en bättre konsistens på sylten. Till lingonsylt behöver man inte syltsocker då lingonen i sig innehåller så mycket pektin naturligt. Lingonsylten har en fantastisk bevaringsförmåga, då den innehåller mycket bensoesyra, så man behöver aldrig tillsätta några konserveringsmedel, utan bara ställa den svalt och mörkt, så håller den sig länge. Prova gärna också att göra rörörda lingon. Då krossar du bär lite och blandar det med socker

Så enkelt och så gott. En timme i skogen och man har lingonsylt för en månad. Frysen är nu fylld med lingon så vi nu klarar oss och får äta naturlig och hälsosam sylt av lingon fram till nästa höst.

Lingonen innehåller  bra med vitaminerna A, C, B1, B2 och B3 men även mineralerna kalium, kalcium, magnesium och fosfor. (källa wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Lingon)

Var på intagningsträff på Hola Folkhögskola och kursen EkoBruk igår. Så inspirerande och roligt, kommer att skriva mer om detta framöver.

Ljus och kärlek!  /Ulrica

Blåbär

Äntligen tog jag mig ut i skogen igen. Längtan efter den underbara energin som man möter där blev så stor, som att längta hem. Fick sällskap av systers hundar och sonen, så då kändes det inte lika jobbigt att fortsätta arbetet som jag och Isa höll på med. Lingonen är inte riktigt klara här ännu. Det verkligen märks att sommaren varit så torr för bären är sena även svamparna. De kom i gång först för 2 veckor sedan när regnet äntligen kom. Däremot så har blåbären vuxit till sig och blivit gigantiska. Jag blev nästan rädd för dem :)) så stora var de. Jag har plockat en 13-15 liter redan men jag var tvungen att plocka några liter till med tanke på storleken, passar perfekt när man vill ha lite finare blåbär att bjuda på.

Är så tacksam över den healing som naturen ger mig och hjälper mig att återgå och komma tillbaka till mig själv igen. Att dessutom få näringsrik och god mat att bara gå ut och plocka är en sån välsignelse.

Tack älskade Moder Jord och blåbärsfolket för den rikedom ni skänker mig och tack för att jag får fritt röra mig och njuta av lugnet och harmonin i naturen. Tack för att ni hjälper mig att komma tillbaka till livet och hitta mig själv igen.

Blåbär innehåller viktiga näringsämnen och som allt annat ska man äta dessa ämnen så naturligt som möjligt, så får man den bästa resultatet för hela kroppen både på kort och lång sikt. Det finns så mycket framställt att köpa idag som ska vara bra och fungera på samma sätt. Men doserna är för kraftfulla och processen att ta fram det förändrar själva grunden, så jag är inte en stödjare av detta längre. Min kropp har börjat signalera på allt som inte är naturligt framställt av Moder Jord själv. Ät naturligt och ekologiskt, följ årstiderna och hitta vägar att ta tillvara och bevara råvarorna på sätt som bevarar näringen utan att förstöra den med ämnen som förgiftar kroppen.

Ska på en intagsträff till Ekobruk kurs nästa fredag. Ska bli så roligt och jag håller alla mina tummar att jag nu får möjlighet att gå kursen och lära mig mer om skapa ett eget kretslopp hemmavid där jag kan försörja mig själv så naturligt som möjligt så långt det är möjligt i det samhälle jag lever i idag.

Ljus och kärlek!   /Ulrica


Lite information om blåbär som är hämtad från WIKIPEDIA http://sv.wikipedia.org/

Blåbär är normalt överdragna med en tunn vaxhinna som skyddar bäret mot fukt och uttorkning och ger dem en matt, ljusblå färg. Vissa bär saknar dock det anlaget och är därför blanka och svartblå. Sådana bär brukar kallas skomakarbär, och i folktron har de ansetts giftiga eller åtminstone oätliga därför man trodde att korna eller räven urinerat på dem. I vissa delar av Ångermanland kallas bären "häraslickebära" för att man antog att harar hade slickat bort vaxhinnan. I Västerbotten kallades de "årmslektber" då man trodde att deras svarta färg kom sig av att ormar slickat på dem. De svartblå bären är dock fullt likvärdiga de ljusare blå. Fullmogna blåbär har ett saftigt, mörkt vinrött fruktkött. Smaken är söt med obetydlig syra.Blåbär innehåller antioxidanter, bland annat 8 mg askorbinsyra per 100 g (rekommenderat dagsbehov 75-100 mg).Sällsynt förekommer hybrid med lingon (blingon). Hybriden har vintergröna blad och violetta bär.

ANTIOXIDANTER

Antioxidanter är ämnen med en kemisk struktur som har förmågan att motverka oxidation, skadeverkan från vissa syre- och kväveformer. Levande varelsers användning av syre för andning och energiförbränning är ofrånkomligt förenat med bildning av destruktiva fria radikaler.

Livets existens förutsätter därför ett skydd mot detta; antioxidanter är då de ämnen som neutraliserar fria syreradikaler. Dessa finns i människokroppen i form av hormoner och enzymer.^[1] Flera ämnen i maten, så kallade bioaktiva ämnen, kan fungera som antioxidanter och en kost med mycket frukt, bär och grönsaker rekommenderas av såväl livsmedelsverket somWHO.^[/Wikipedia

FRIA RADIKALER

Fria radikaler misstänks kunna åstadkomma allvarliga cellskador och kanske även bidra till åldrandet (oxidativ stress). Mycket spekulation har ägnats möjligheterna att motverka sådana negativa medicinska effekter med hjälp av mediciner eller födoämnen som förmår att infånga radikalerna och oskadliggöra dem. Dessa ämnen brukar hamna under samlingsnamnetantioxidanter.  /Wikipedia